Och så aktar du dig för för Helvetesbacken!

Inspirerad av förra veckans besök på Astrid Lindgrens värld gav jag mig ut ikväll för att "akta mig för" en backe. Under de två Kretslopp som jag har sprungit tidigare, så har den dykt upp efter nio kilometer. Den har inte varit välkommen. Men, tänkte jag, om jag kör backträning i den, så kanske den känns mindre skrämmande inför årets lopp? På liknande sätt har jag förberett mig inför en halvmara i Brisbane, då jag helt tränade på att springa över de broar som jag fruktade mest. Så ikväll sprang jag tio varv runt kvarteret och spurtade, så gott jag kunde, varje gång jag kom till backen.

Hela kvällen har jag känt mig nöjd med passet. Strunt samma att biobesökarna och turisterna och studenterna som börjar komma tillbaka till stan undrar vad man håller på med. Jag kommer att ta mig upp för den där backen som ingenting under årets lopp!

Sedan, inför det här blogginlägget, så kollade jag bansträckningen. De har visst ändrat den i år. Backen är inte längre med. Nåväl, ett rätt bra pass blev det ändå, om än inte fullt så Ronja Rövardotter-aktigt som jag först tänkte...

Den kanske inte ser så farlig ut, men efter 9 kilometer känns den mer som en alptopp än en liten kulle.

Veckosummering vecka 30

Det är dags att börja försöka få upp farten. Mina träningsmål handlar nu mindre om antal kilometer och mer om intervallpass och styrkepass, tillsammans med lite lagom långa distanspass. Jag får säga att jag är nöjd med förra veckans mix av dessa typer av pass.

Jag är även mycket nöjd med hur det går med insamlingen. 18 093 kronor har nu skänkts till Cancerfonden via min insamling. Tack vänner! Ytterligare 3005 kronor och målet är uppnått. Ditt bidrag är varmt välkommet.

En utmaning denna och nästa vecka är att försöka få till den rätta mixen av jobb, träning och vila. Är rädd att det kommer behöva bli lite väl mycket av det förstnämnda.

Apropå...

... Maraton-Petra, som är en av mina två favoritlöparbloggare (den andra är Linda):

Petra skriver en hel del om hur det är att vara kvinna och hålla på med löpning. Och om att vara kvinna överhuvudtaget. Jag tycker att hon gör ett jätteviktigt jobb. Det blir ibland motsägelsefullt, visst, men enligt min mening blir det också mer intressant på så vis. Det senaste har Petra bland annat kommenterat diskussionerna om fotbollselitens (o)kvinnliga (?) kroppar och det faktum att magar inte dras ihop över en natt efter en förlossning.

Hon skriver också om att löpning även för kvinnor kan vara en snorsport, medan iForm och andra tramstidskrifter fortfarande (år 2013!) ger en bild av att kvinnors löpning bör handla om att se attraktiv ut, på ett mycket tillrättalagt vis, mest hela tiden.

Så som en hyllning till Petra skulle jag vilja bidra med ytterligare några termer, som skulle kunna användas på samma sätt som snorsport. De är alla helt baserade på mina egna erfarenheter:

• Svett-sport (säger väl sig självt)
• Blåtå-sport (min vänstra pektånagel tycks numera ständigt vara blå) 
• Kräk-sport (du som läst min blogg ett tag vet vad jag menar)
• Fis-sport (det är precis vad det luktar på startlinjen eftersom alla är så nervösa)
• Kiss-sport (jodå, jag har kissat på mig vid målgång en gång)

Se så, ut och svettas med er nu! 

Utgång en lördagskväll

- Jag ska bara knäppa fast min midjeväska först.
(De nya shortsen hade ju ingen ficka!)

Andra saker jag har börjat säga på senare år:

- Ja, ha ha, det är på barnen man ser att man blir äldre.

- Ni där längst bak, vill ni kanske dela med er av vad det är som är så roligt?

- Ja, då var det in i ekorrhjulet igen! Men det är ju rätt skönt att börja jobba ändå, semester i all ära, men jag gillar vardagsrutiner.

On the road again

Rosévinet är uppdrucket. Deckarna är utlästa. Avsked är tagna. Jag är tillbaka i Borås.

Det har varit en riktigt skön semester. Jag känner mig utvilad, nöjd och glad och ser faktiskt fram emot höstterminens jobbdeadlines och inplanerade lopp. Med drygt sju veckor kvar till Kretsloppet börjar jag bli riktigt pepp. 

Idag har jag... 

... uppdaterat mina träningsmål på FunBeat... 

... kört styrke- och smidighetsövningar... 

... hämtat ut min vinst...

... och kört 10 rätt snabba kilometer medan himlen färgades rosa. 

Det var bara det där med att gå och lägga sig i tid som inte riktigt blev av. 

Semesterlöpning

För min del har det varit semester även när det gäller löpningen i ett par veckor nu. Jag har tagit en runda när jag känner för det och inte haft några specifika mål vad gäller antal avverkade kilometer eller typer av pass. Det har varit mycket välgörande.

En typ av löpning som jag uppskattar när jag har semester och/eller är på resande fot är sightseeing med löparskorna på. Tämligen förutsättningslöst ger man sig ut för att upptäcka en stad eller plats. Man har gott om tid och tar paus för att fotografera och fylla på depåerna på lämpliga caféer. Det som behövs är för vädret anpassade kläder, lokal valuta, en karta och gärna trevligt sällskap. GPS-klockan kan vara bra att ha med för att efteråt kunna förstå var man har sprungit, men kilometertider är mindre intressanta i denna typ av löpning.

På detta sätt har jag de senaste åren bland annat lärt känna eller återupptäckt Köpenhamn, Malmö, Wellington, Adelaide, Stanford - och nu i sommar Trondheim och Varberg. Det funkar alltså lika bra hemmavid som ute i världen.

Kaffepaus i Varberg

Veckosummering vecka 29

De flesta av mina 66 kilometrar i förra veckan avverkades per cykel. Ännu en gång är det alltså svårt att tala om någon lysande träningsvecka. 

Men en lysande vecka, det kan man tala om! Semester, sol, joggingturer till morgondoppet, en utflykt med bil till Bohuslän och en utflykt med cykel till Falkenberg, en helt fantastisk "fru-hippa" och en härlig sommarfest med släkt och vänner för att fira att maken och jag just blev makar förra året. 

Våra gäster var mycket generösa med bidrag till insamlingen. 17 543 kronor har nu skänkts till Cancerfonden. Wow!

Annat än löpning

Under tisdagen och onsdagen cyklades det utmed Ginstleden. Inte särskilt ansträngande, utan mest bara härligt och vackert. Kan rekommendera det varmt.

Veckosummering vecka 28

15 kilometers löpning och en timmes promenad. Många bad. 11 743 kronor till Cancerfondeninsamlingen!

Vid sidan av

Igår gick Varbergsloppet av stapeln. Det är ett trevligt 10-kilometerslopp som bland annat går utmed världens vackraste strandpromenad. För två år sedan sprang jag det i värmen, men igår satt jag istället och skålade för en blivande brud på en filt i gräset medan en strid ström av deltagare flög/sprang/lunkade förbi. 

Ibland när jag springer lopp undrar jag varför jag inte istället är en av dem som sitter och har det gott vid sidan av banan. Det var himla trevligt att göra det igår. Fast samtidigt måste jag erkänna att de förbipasserande löparna väckte ett visst sug efter träningsrutiner, endorfinkickar och till och med tuffa intervaller. Ett bra tecken, tänker jag, efter några rätt vilsamma veckor.

Do one thing every day that scares you

Idag joggade jag genom en hage full med kor. Det spelar ingen roll att jag växte upp på landet. Jag tycker att de är läskiga. Men jag gjorde det. Adrenalinkicken gjorde en slutspurt från grinden till badbryggan möjlig. Kvällsdopp är väl per definition härliga, men detta var nog sommarens härligaste hittills.

Veckosummering vecka 27

Förra veckans träning är inte mycket att summera: 9 kilometers löpning och en timmes promenad. Men med insamlingen går det framåt! 11 543 kronor har hittills skänkts till Cancerfonden. Tack, mina kära läsare!!

Vinnare

För oss motionslöpare handlar springandet inte om att vinna några tävlingar. Den enda man tävlar mot - klyschigt nog - är sig själv. Detta planerar jag för övrigt att skriva ett inlägg om, då jag återupptar min serie om att sikta mot och nå sina mål. 

Trots detta är det förstås roligt att vinna löparrelaterade tävlingar. Nyss blev jag uppmärksammad på att jag har vunnit supersnygga träningskläder i en tävling i Maratonbloggen genom att skicka in min bästa träningsbild. 

Tusen tack Petra för vinsten och tusen tack min käre hubby för att du tog fotot! 

Hallå?!

Stay tuned, skriver hon och försvinner.

Tanken var att jag skulle gå en intensivkurs för att lära mig crawla i veckan, men den fick tyvärr ställas in på grund av en infektion. När antibiotikan fått verka i några dagar var det enligt doktorn okej att ge sig ut på kortare turer, så igår blev det några härliga kilometer utmed havet.

Lite konstigt känns det att inte ha något mål att sikta mot förrän i september, men jag tänker att det säkert är hälsosamt. Semester på riktigt, liksom. 

Veckosummering vecka 26

Insamlade medel: 9 693 SEK

Mitt varmaste tack till alla er som hittills bidragit till att stötta Cancerfondens arbete via min insamling. Ni är fantastiska!

Fortfarande finns det möjlighet att bidra. Ingen gåva är för liten!

Idag börjar semestern och för mig en ny utmaning. Mer om det framöver. Stay tuned!